Att åldras med värdighet borde vara en rättighet i ett mänskligt samhälle. Många äldre har svårt att komma hemifrån, lever i ensamhet och blir isolerade mot sin vilja. Samtidigt ökar fattigdomen bland äldre. Men strävan efter mening och att vara delaktig i ett sammanhang gäller varje människa, gammal som ung.
Alla människor känner ensamhet någon gång i livet. Det är en del av livsvillkoren för en människa. Många äldre lever med krämpor och det kan vara svårt att inte längre kunna göra samma saker som tidigare.
I Stockholm lever tusentals äldre i ensamhet. Vi arbetar med att bryta äldres ofrivilliga isolering. Vi stöttar de allt fler äldre som knappt har några pengar kvar när räkningarna är betalda och vi erbjuder en mötesplats för gemenskap, aktiviteter och värme över en måltid.
Varje människa har ett behov av att få reflektera över sin livsberättelse och sin existentiella hälsa. Därför ger vi också utrymme för äldre som vill ha stöd och möjlighet att samtala om livet.
I ett mänskligare samhälle finns det utrymme för gemenskap och stöd i ekonomiskt utsatta situationer för alla, oavsett ålder.
Tillsammans är vi mindre ensamma.
