Ny rapport från Stockholms Stadsmission: Systemfel i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn

2015-09-16
Det finns i dag brister i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Många av dessa brister bottnar i att ingen bär helhetsansvaret för mottagandet.

Det nuvarande systemet med gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare fungerar dåligt – något en dryg fjärdedel av överförmyndarna i storstadsområdena bekräftar. Kvaliteten varierar kraftigt och fler gode män behövs. Det visar en ny rapport från Stockholms Stadsmission som efterlyser ett större ansvarstagande från nationella och kommunala beslutsfattare.

I år beräknas 12 000 ensamkommande barn och unga söka asyl i Sverige. Trots det har ingen myndighet ett uttalat huvudansvar för mottagandet. Det gör att ensamkommande barn och unga lätt hamnar mellan stolarna och inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till och är i stort behov av.

– Sprickorna i den lagstiftning som reglerar åtaganden för ensamkommande flyktingbarn och unga börjar bli allt synligare. Samtidigt görs det väldigt lite för att åtgärda kända systemfel. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar, säger Marika Markovits, direktor på Stockholms Stadsmission. 

Ojämn och slumpvis kvalitet bland gode män 

I dag ska varje enskilt ensamkommande barn och ungdom tilldelas en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare, som ska agera i vårdnadshavarens ställe. De gode männen och särskilt förordande vårdnadshavarna ansvarar för att de ensamkommande ska få sina mest grundläggande behov uppfyllda, som rätt tillskolgång och tillgång till hälso- och sjukvård. 

I Stockholms Stadsmissions Barn- och ungdomsrapport 2015 presenteras erfarenheter som påvisar stora skillnader i mottagandet av ensamkommande barn och unga, i form av bristande likabehandling, otillräckliga riktlinjer och ofullständiga kunskaper om barnens och ungdomarnas behov. 

– Konsekvenserna kan vara förödande om en god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare inte fullföljer sina uppgifter för ett barn eller en ungdom. Det kan gälla allt från ensamkommande barn och unga vars gode män eller särskilt förordnade vårdnadshavare systematiskt inte svarar i telefonen, till barn och unga som inte har en skola att gå till när terminen börjar eftersom de inte har blivit anmälda, fortsätter Marika Markovits. 

Utdrag ur Barn- och ungdomsrapporten 2015

  • Drygt 1 av 4 överförmyndare anser att systemet för gode män och särskilt utsedda vårdnadshavare fungerar dåligt
  • 71 procent av de svarande hade behov av att rekrytera fler gode män under 2014
  • 1 av 3 överförmyndare anser att det försvårar rekryteringen av gode män att de även arbetar som särskilt utsedda vårdnadshavare.
  • Endast 29 procent av överförmyndarna har ingripit när de har mött bristande arbete
  • Överförmyndare anmärker på att det finns för många aktörer som ansvarar för de ensamkommande barnen och ungdomarna - vilket försvårar arbetet
  • ”Regering och kommuner måste följa barnkonventionen” 
  • Stockholms Stadsmission vill se en skärpning av systemet och efterfrågar en starkare nationell och regional kunskapsdelning och samordning genom skapandet av ett nationellt kunskaps- och resurscenter för att säkerställa kvaliteten i mottagandet 

– Sveriges regering och kommuner måste börja följa barnkonventionen fullt ut och skapa så goda förutsättningar som möjligt för att ge alla barn och unga, oavsett ursprung, en trygg och säker uppväxt. Vi efterlyser en långsiktig plan, tydlighet i ansvaret och en förändring i systemet för att säkerställa barnens rättigheter, avslutar Marika Markovits.

Årets Barn- och ungdomsrapporten består av två delar. Den första delen ger en aktuell bild av barns och ungas uppväxtvillkor i de mest socioekonomiskt utsatta stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det statistiska urvalet utgår från Statistiska Centralbyråns (SCB:s) statistik. 

Rapportens andra del fokuserar på ensamkommande barn och unga. En del av faktaunderlaget till denna del är baserat på Stockholms Stadsmissions egen erfarenhet av att starta och driva ett hem för ensamkommande. I övrigt bygger underlaget på tillgänglig forskning och fakta.

Enligt svensk lag ska varje kommun ha en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd, vars huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Därför har Stockholms Stadsmission även, genom undersökningsföretaget Ipsos, genomfört en undersökning som belyser hur överförmyndare i 51 kommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö ser på systemet med gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn.