Hoppa till huvudinnehåll

Den här sidan använder cookies. Om du fortsätter använda sidan så accepterar du användande av cookies.

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Strategier för att möta barn på flykt

Henry Ascher pratar i St Paul
2016-10-28
Stockholms Stadsmission och många andra i samhället möter allt fler människor som lever i en papperslös situation. Men det finns lite kunskap om hur människor och framför allt barn påverkas.

–De här barnen har samma behov som alla andra barn, och vi vill bidra till att lyfta den kunskap som finns och hur vi ska arbeta på bästa sätt för att stödja barnen, säger Anna Johansson, socialchef på Stockholms Stadsmission.  

Över hundra personer deltog nyligen på ett seminarium om hur man möter barn till papperslösa som arrangerades av Stockholms Stadsmissions Unga Station. Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, docent och överläkare i barnmedicin, berättade bland annat om forskningsstudien ”Vardagsstrategier hos barn på flykt i en papperslös situation – hälsa, välbefinnande och utveckling”. 

–Vi ser tydliga strategier hos barnen för att minska risker för att upptäckas eller för att må lite bättre. Vi ser att barnen har en uttänkt strategi, som till exempel vilka miljöer ska jag undvika, vilka kompisar blir det alltid strul kring, säger Henry Ascher.

Tar inga risker

Några exempel på vad barnen gör för att undvika att hamna i problem är en pojke som aldrig spelar fotboll i närheten av ett fönster, för att inte riskera att det går sönder. De är världens bästa kompisar, har förberedda svar på de flesta frågor, men går runt med ont i magen och ont i huvudet. 
–Anpassligheten har ett pris, de måste fatta sekundsnabba beslut, som en flicka, 6 år, som när hon ser polisen i skolan, direkt frågar en kompis om hon får följa med henne hem och leka. Det är smart, men barnen utsätts för en enorm stress att vara hypersociala men de kan inte berätta om sin papperslösa situation, säger Henry Ascher.  

Hjälpa barnen till normalitet

Slutsatsen i studien är att det framför allt är en strukturerad vardag som är viktig för barnens välbefinnande. Som lärare eller för den som kommer i kontakt med barn i en papperslös situation är det bästa att hjälpa barnen till normalitet, och uppmuntra till fritidsaktiviteter. Det är bra att exempelvis vara försiktig med nyfikna frågor, som att fråga var barnet bor, eftersom det kan skapa stor stress hos barnet.

På organisations- och myndighetsnivå är det viktigt att se till att de rättigheter barn i en papperslös situation har, verkligen tillgodoses. 
–Det är viktigt att det också finns rutiner för varje enhet och på nationell nivå för att motverka fattigdom och hunger. En del handläggare på socialtjänsten beslutar att människor i en papperslös situation inte har rätt till nödbistånd. Andra menar att alla människor i nöd har rätt till det. Det är fruktansvärt smärtsamt att många familjer säger att de inte har tillräckligt med mat. Det här är Sverige idag, 2016, säger Henry Ascher. 

Många papperslösa barn

Det finns ingen exakt statistik över hur många människor som lever i en papperslös situation i Sverige. Man talar om mellan 10 000 till 40 000 personer och många av dem är barn. Men många befarar att siffran kommer att stiga med den nya skärpta lagen om mottagande av asylsökande, LMA, som kom i somras.

Utvecklingen är mycket oroande, anser Maria Pernold jurist på Röda Korset, som var en av talarna, och Sisela Abelli, jurist Stockholms Stadsmission. 
–Vi ser ett starkt ökat antal unga ensamkommande som i samband med avslagsbeslut från Migrationsverket fått sin ålder uppskriven, eller fått beslut om utvisning om ett halvår. Dessa ungdomar går i och med beslutet om avslag direkt från boende till hemlöshet, säger Sisela Abelli. 

Ökat antal unga försvinner under radarn

Helena Wihlborg är projektledare för Stockholms Stadsmissions projekt Baba, en råd- och stödverksamhet för barn och ungdomar som lever helt utanför samhällets skyddsnät. Projektet har bara funnits i några månader men har redan fått kontakt med ett trettiotal ungdomar. 

–Deltagarna ser att det inte finns någon möjlighet för dem att återvända till sitt hemland. En pojke har till exempel fått utvisningsbeslut till Afghanistan trots att hans familj flyttade till Iran när han var nyfödd, men har levt där som papperslös. Han känner ingen och har ingen familj i Afghanistan. Att åka dit är inget alternativ för honom. Nu lever han och många andra som papperslös i Sverige i stor utsatthet och riskerar att bli utnyttjade, säger Helena Wihlborg.   

Läs mer om studien Vardagsstrategier för barn på flykt.

Baba - råd och stöd för unga på flykt

Stockholms Stadsmissions projekt Baba ger råd och stöd till barn och unga upp till 20 år som lever gömda i Sverige.

Läs mer om Baba